- Film- och skivindustrin får rätt att få ut vem som abonnerat på en viss IP-adress på nätet vid ett visst klockslag, om de visar en domstol "skäliga bevis" för att fildelning har skett från den IP-adressen. En skärmbild (som är superlätt att fabricera) kommer med stor sannolikhet att vara mer än tillräckligt. Detta innebär bara i sig att de får större befogenheter att kränka personlig integritet än den svenska polisen (som inte kan få ut sådana uppgifter utan att ett brott kan ge åtminstone fängelse, och ofta fleråriga fängelsestraff).
- Med dessa uppgifter i handen skickar de ett kravbrev till abonnenten för internetabonnemanget (som inte behöver vara samma person som fildelat). Där står det i allt väsentligt "betala en månadslön, annars stämmer vi dig på fyra månadslöner. Vi har bevis och du kan inte vinna. Tar du det till domstol får du dessutom betala rättegångskostnaderna". De flesta betalar i ren skräck för att få problemet att försvinna. Det är så upphovsrättslobbyn har gjort i varje annat land där de fått den här rättigheten och det finns ingen anledning att tro att de skulle göra annorlunda i Sverige. Detta är inget annat än statligt sanktionerad utpressning. Rättssäkerheten är obefintlig.
- Skadeståndsbelopp i Sverige har ända sedan 1920 haft en väldigt strikt princip: skadestånd får bara utdömas för faktiska, dokumenterade ekonomiska skador. Den här lagen ändrar på det, så att film- och skivindustrin får stämma privatpersoner på fantasisummor bara för att markera sin maktposition, utan att behöva visa att de förlorat ett enda öre.
- Den fildelare som dömts i domstol ska kunna åläggas att betala en tidningsannons eller motsvarande där det står att han eller hon har blivit dömd, och för vad. Detta är också något som aldrig förekommit tidigare.
- Politikerna hävdar att det hela kommer från ett EU-direktiv, "sanktionsdirektivet" eller IPRED1. Det är en ren lögn rakt upp och ner. För det första, så kräver EU-direktivet bara att abonnentuppgifter får tas fram i samband med en rättegång, inte att privata intressen ska kunna få ut dem bara för att de påstår något. För det andra har EG-domstolen uttryckligen slagit ner den delen av direktivet; den gäller inte längre.
Så företag ska kunna spåra upp vem fan som helst på internet och stämma skiten ur dem för att de har laddat ner kanske en sång? Det är fanimej sjukt! Om folk ska orka ladda ner musik och sånt lagligt kan de ju faktiskt ta och göra det lite enklare!
Jag har laddat ner musik lagligt både från iTunes och från nåt ställe på mobilen men det idiotiska är ju att de låtarna du laddar ner där går ju inte att använda någon annanstans! Nu måste jag ju säga att jag inte har provat att ladda ner från några andra ställen än iTunes och det på mobilen (telenors musiktjänst eller något, tror jag) men båda dem är helt idiotiska. Om vi börjar med iTunes då. För det första så har iTunes långt ifrån alla låtar man vill ha. De har ett mycket litet utbud av svenska låtar, jag är inte direkt fan av svensk musik men det finns ändå en och annan bra låt, som då naturligtvis inte har funnits på iTunes. Det går inte att spela upp musiken någon annanstans än iTunes, så jag antar att det inte går att lägga in dem på en vanlig mp3-spelare (förutom iPod då, men jag är inte en datanörd så jag vet inte) och för att ens kunna köpa musiken på iTunes måste du ha ett kreditkort, något som vi under 18 inte kan ha, i allafall inte i Norge. Och du kan ha samma sång på max 5 olika datorer och du måste logga in på ditt iTunes-konto för att kunna ha tillgång till låten. Låtarna som jag har laddat ner på mobilen går inte ens att lägga in på datorn, de är låsta.
Allt detta är alldeles för krångligt! Om du har betalat för en låt vill du väl för fan kunna ha tillgång till den i vilken musikspelare som helst? Och kunna lägga in den på mp3-spelare eller bränna ut som cd (har ju inte provat att göra det än, så jag vet inte om det går men tvivlar på det.).
Om folk ska orka ladda ner musik lagligt får det faktiskt bli lite enklare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar